Ska man segla lite längre sträckor, så är någon form av styrhjälpmedel nästan ett måste. Speciellt om man är en ganska liten besättning. I mina tidigare båtar har jag haft olika typer av autopiloter, alla har fungerat bra och har använts ganska flitigt. Ska man till exempel segla över gävlebukten på 60-70 distans blir det ganska krävande att styra själv i 10-12 timmar. Kör man dessutom med motor, så är det ganska bekvämt att sätta på autopiloten ganska omgående. Autopiloten gör att man kan navigera, lyfta kikaren eller ta en fika i lugn och ro. Om (eller när) jag skulle ge mig ut på utanför nordiska vatten skulle jag gärna ha både en autopilot och vindroder.

Tyvärr finns det ingen autopilot monterad i våran Bavaria 42. Men under vintern/våren ska det förhoppningsvis bli en ändring på det!

Jag har försökt läsa allt jag har kommit över om autopiloter som är tänkta för segelbåtar, samtidigt som jag inte tänkt gå till överdrift.

Jag har till slut valt en drivenhet (själva motorn) från Lewmar som är framtagen för att passa den typen av styrning jag har. Man kan säga att man förberett båten för denna typ av drivenhet. Jag har också läst att flera Orustbyggen har denna lösning i sina båtar.

Här nedan ser ni några bilder på min styranordning (jag har dubbla rattar). Själva drivenheten ska jag montera på den axel med splines som syns på bilderna.

Jag kommer sedan använda mig av Raymarines styrdator, kontrollenhet, rodergivare och sensor.